Mat och relationer

I artikeln “Matens viktigaste syfte är att skapa relationer” i Dagens Nyheter intervjuas måltidsforskaren Richard Tellström, verksam vid Örebro universitet och han belyser matens sociala betydelse och hur mat påverkar vår känsla av tillhörighet och gemenskap. Han säger att maten är en del av vår identitet idag och det vi äter säger något om vem vi och vem vill vara. Han förklarar vidare att mattraditioner går i arv och är viktig i relationsbyggande

– För matens viktigaste syfte är att skapa relationer mellan dig och det  omgivande samhället. Och här är imitation viktig. Vi imiterar de  matvanor våra föräldrar eller de människor vi ser upp till har.

Detta förklarar varför det kan vara svårt att göra en förändring i den egna kosten, eftersom det kan upplevas svårt att bryta mot de vanor som vänner och familj har. Det kan också vara provocerande för omgivningen när någon gör en förändring i kosten, eftersom det blir ett sätt att sticka ut och “lämna gemenskapen.”

Mat och dieter riskerar att bli “måsten” och krav som människor försöker leva upp till, ibland under perioder av sitt liv. Om dieten går emot det omgivningen äter till vardags kan det bli svårt att känna motivation för en kosthållning som kan stärka den egna hälsan, men innebär att avstå sådant som andra äter.

Matlust och glädje! Min matfilosofi bygger på matlust och glädje – både vad gäller att laga och äta maten. I vår familj har vi sett hur maten kan stärka hälsan på ett fantastiskt sätt och hur en medveten kosthållning ger energi och ett starkare immunförsvar. För oss har det varit viktigt att känna att vi inte gör avkall på den goda maten – när vi äter mat som stärker vår hälsa. Därför lagar vi mat som smakar gott och samtidigt gör kroppen och själen glad! Att experimentera i köket är en del av att finna vägen till den typen av mat. Skälet till att vi lade om till en medveten kosthållning var allergier och intoleranser hos våra barn – ibland tycker människor synd om oss för att vi inte kan äta allt – själv är jag lycklig över att vi med hjälp av maten kan få våra barn att må bra! Men det har inte alltid varit enkelt att välja en kost fri från gluten, mjölk, ägg och soya. För mig har det varit viktigt att våga leka i köket, pröva mig fram. Jag har lyckats och misslyckats…. provat och smakat. Igår gjorde jag ett lyckat glutenfritt knäckebröd – det är redan slut idag. Men många glutenfria bröd har gått till fåglarna och nyttiga bullar har provsmakats i omgångar, några ligger ensamma kvar i frysen utan att någon vill äta dem. Det är här leken kommer in, att ha ett lekfyllt förhållningssätt till matlagningen. Att tillåta misslyckandena och prova igen. De lyckade recepten delar jag gärna med mig av – här på hemsidan och på mina föreläsningar och kurser. Det är roligt att dela med mig av det som fungerar, så kanske någon annan spar tid och råvaror.

Att lyssna på kroppen I min syn på mat är det viktigt att lära sig att lyssna till sin kropp och vad den behöver. Ibland talar kroppen klarspråk, men ibland är den så påverkad av olika kostvanor att den har svårt att göra sin röst hörd. Att äta mycket vitt socker, mjölk, vitt mjöl, salt och margariner kan vara sådant som gör att det är svårt för kroppen att visa vad den behöver. Då kan det ibland vara stärkande att under en tid låta kroppen vila från dessa födoämnen, så att kroppens system på nytt blir öppet och kan visa dig vad den mår bra av och vad den eventuellt tappar energi och hälsa av. För kroppen är vår budbärare som hjälper oss att välja mat som vi mår bra av, om vi lyssnar på kroppen – om vi hör vad kroppen säger. För då kan vi se att sötsuget inte är ett reellt näringsbehov utan kanske representerar ett sockerberoende eller egentligen handlar om en känsla, ett behov eller tomhet.

Mat med mening Richard Tellström efterlyser andra typer av dieter än de som fokuserar på att hålla vikten och han säger

- Men nog vore det mer spännande om vi fick dieter vars mål till exempel  kunde vara att man utvecklades intellektuellt, blev mer upplyst eller  kreativ, kom närmare sig själv eller meningen med livet.

Jag håller med, för mat bär sådana möjligheter – och om vi lär oss mer om mat kan vi upptäcka just hur maten hjälper oss att lära känna oss själva och också kan förmedla mening. Men vad är då sådan mat? Jo, det finns några genvägar, som är allmängiltiga, som handlar om att äta bra fetter som stimulerar hjärnan och som på så vis kan stärka både intellektet och energin. Då är fet fisk, nötter, fröer och alger bra alternativ – eftersom de innehåller de essentiella fettsyrorna som är så viktiga för vår kropp och hälsa, och hjärnans välmående. När hjärnan får mat av god kvalitet kan den fungera optimalt och då kan vi enklare utvecklas intellektuellt, vilket också stimulerar vår kreativitet. Att laga mat är också det ett kreativit uttrycksmedel, matlagning kan vara en konst – både i fråga om att krydda och ha känsla i matlagningen, att kombinera färgerna på tallriken, att stimuleras av dofterna i köket – det är ett konstnärligt uttryck som utvecklar vår kreativitet.

Att lyssna till oss själva När vi lär oss att lyssna till vår kropp, vad den behöver och vad vi mår bra av – då hjälper vår mathållning oss att lära känna oss själva. Då blir maten en utvecklad del av vår relation med oss själva. Vi lär känna oss själva, våra behov, vår kropp och själ. Vi lär oss att lyssna till oss själva – och kanske är det den största utmaningen. Att vilja, välja och våga lyssna på oss själva – och göra det som får oss att må bra, till kropp och själ. Ett sådant förhållningssätt till maten lär mig mycket om mig själv, det för mig närmare mig själv och gör det enklare för mig att uppleva meningen i livet. Och att förbli öppen i min relation till mig själv, min kropp, min själ och min relation till mat. På så sätt handlar maten, i mina ögon, om relationer i flera bemärkelser – både om relationen till andra, men också om relationen till mig själv!

När jag ger kurser och föreläsningar om mat, sötsug och hälsa till arbetsgrupper, nätverk och organisationer utvecklas synen på mat och gemenskap – både utifrån att äta för att må bra och att äta för att njuta av varandras gemenskap. Helst lär vi varandra att dagligen lyssna till oss själva – och blir varandras bästa vänner – också i relation till det vi äter.